UPC avses att träda i kraft den 1 april 2023 och dessförinnan den så kallade sunriseperioden från och med 1 januari 2023. Detta innebär att UPC sannolikt kommer att börja handlägga ärenden från den 1 april 2023.

Från den 1 april 2023 kommer det finnas en period på minst sju år där UPC kommer att dela jurisdiktion med de nationella domstolarna, med möjlighet att förlänga perioden med ytterligare en sjuårsperiod.

Syftet med sunriseperioden är att tillåta patenthavare att undanta sina europeiska patent innan en potentiell inlåsning. Inlåsningseffekten uppstår när ett förfarande, såsom intrång eller hävning, inleds i UPC efter att UPC trätt i kraft. Om ett förfarande inleds i UPC tillåts inte innehavaren att undanta patentet. Därmed finns sunriseperioden, vilket gör det möjligt för patenthavare att undanta sina patent innan en konkurrent kan låsa in patentet.
 
Sunriseperioden är tre månader och börjar från det datum då Tyskland deponerar sitt ratifikationsinstrument, vilket förväntas vara den 1 januari 2023. Med andra ord kommer sunriseperioden med största sannolikhet att börja den 1 januari 2023 och sluta den 1 april 2023, då UPC träder i kraft.

17 länder kommer att delta från start i januari 2023; dessa är följande:
 
Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Litauen, Luxemburg, Lettland, Malta, Nederländerna, Portugal, Sverige, Slovenien, Tyskland, Österrike.

UPC kommer att ha exklusiv behörighet över en uttömmande lista över förfaranden som anges i artikel 32(1) UPCA. De huvudsakliga typerna av åtgärder kommer att vara relaterade till hävning och intrång.
 
I allmänhet kommer UPC att ha exklusiv behörighet för åtgärder som rör EP, som inte är undantagna från UPC, enhetspatent och efter utgången av övergångsperioden traditionella EP och ansökningar. Under övergångsperioden som kommer vara under minst sju år efter UPC ikraftträdande kan talan rörande en EP väckas vid såväl nationella domstolar som UPC.
 
För mer information om UPC:s kompetens, se nedan art. 32(1) UPCA:
 
(a) åtgärder för faktiska eller potentiella intrång i patent och tilläggsskyddscertifikat och relaterade försvar, inklusive genkäromål rörande licenser.
 
b) Fastställelsetalan om icke-intrång i patent och kompletterande skyddscertifikat.
 
c) Talan om provisoriska och skyddande åtgärder och förelägganden.
 
d) Talan om hävning av patent och ogiltigförklaring av tilläggsskyddscertifikat.
 
e) Genstämmotalan om hävning av patent och ogiltigförklaring av tilläggsskyddscertifikat.
 
f) Talan om skadestånd eller ersättning som härrör från det provisoriska skydd som en offentliggjord europeisk patentansökan ger.
 
(g) Åtgärder som hänför sig till användningen av uppfinningen före beviljandet av patentet eller till rättigheten baserad på tidigare användning av uppfinningen.
 
h) Åtgärder för kompensation för licenser på grundval av artikel 8 i förordning (EU) nr 1257/2012. och (i) åtgärder som rör Europeiska patentverkets beslut vid utförandet av de uppgifter som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012.

Unified Patent Court (UPC) är en internationell domstol som kommer att behandla förfaranden så som intrång och hävning, vilket innebär att om du inte undantar patentet kommer du att kunna inleda intrångsförfaranden i UPC.
 
Den viktigaste aspekten av UPC är att innehavaren av europeiska patent (EP) som inte har undantagits, kommer att ha förmånen att inleda ett centralt intrångsförfarande med verkan i samtliga UPC:s medlemsländer som EP är validerat i. Innehavaren riskerar dock att få samma EP hävt i samtliga av dessa länder genom en hävningstalan, och när en hävningstalan har lämnats in har du som innehavare tre månader på dig att förbereda ett försvar.

Det kommer att finnas två domstolsinstanser, med möjlighet för EU-domstolen att meddela förhandsavgöranden i båda instanserna.
 
Den första instansen är indelad i lokala, regionala och centrala avdelningar. Utgångspunkten är att lokala och regionala avdelningar handlägger intrångsmål medan den centrala avdelningen har exklusiv jurisdiktion över återkallelsetalan och fastställelsetalan om icke-intrång.
 
Vissa länder, som Tyskland, har fyra lokala avdelningar. Sverige ingår istället i den nordisk-baltiska regionala avdelningen tillsammans med Litauen, Estland och Lettland. Detta är den enda regionala avdelningen hittills.
 
Det kommer att finnas tre centrala divisioner i Paris, München och förmodligen Milano (platsen är fortfarande obestämd). Den bransch som patentet avser avgör vilken central avdelning som handlägger ärendet.
 
Den andra instansen är en appellationsdomstol i Luxemburg som kommer att pröva beslut som överklagas i första instans, det vill säga överklagade beslut i lokal, regional och central avdelning.

Lokala och regionala avdelningar kommer förmodligen i allmänhet att pröva förfaranden om intrångsåtgärder och genkäromål om hävning i samma förfarande. Den lokala och regionala avdelningen har dock följande alternativ:
 
a) hantera både intrångstalan och hävningstalan i samma process, när en lämplig tekniskt kompetent domare har tilldelats processen,
‍
b) hänskjuta genkäromålet till centrala avdelningen och behandla intrångstalan,
‍
c) som "b" men skjuta upp intrångstalan,
‍
d) hänvisa hela förfarandet till centrala avdelningen, dock måste båda parter samtycka till detta.

Handläggningsspråket inför en lokal eller regional avdelning är ett officiellt EU-språk som utsetts av de stater som delar en regional avdelning. Sverige kommer att ingå i den baltiska regionala avdelningen som har beslutat att engelska ska vara handläggningsspråket. Om båda parter kommer överens om att använda det språk som patentet beviljades på är detta möjligt, förutsatt att panelen som beslutar i förfarandet godkänner det.
 
Inför den centrala avdelningen kommer handläggningsspråket att vara det språk som patentet beviljades på (engelska, franska eller tyska). Majoriteten av EP-patentansökningarna är på engelska eller tyska, därmed kommer det vara vanligt att även förfarandena i den centrala avdelningen i Paris hålls på engelska eller tyska.
 
I appellationsdomstolen kommer handläggningsspråket i allmänhet vara det språk som användes i förfarandet inför förstainstansrätten.

Den totala kostnaden för en talan vid UPC kommer sannolikt att vara betydligt högre än ett nationellt förfarande. Detta på grund av att domstolsavgifterna är relativt höga och på grund av de processuella krav som ställs på parterna.
 
Det kommer att ställas höga krav på det skriftliga förfarandet som föregår den muntliga förhandlingen. Käranden måste lägga fram alla bevis och argument i stämningsansökan och svaranden måste lägga fram alla bevis och argument i svaromålet. Detta i kombination med att domstolsavgifterna, jämfört med Sverige är höga, bör innebära att ett förfarande i UPC blir dyrare än ett motsvarande förfarande i Sverige.

Domstolsavgifterna för en talan inför UPC förklaras i detalj i Regel 370 Rules of Procedure of the Unified Patent Court. Avgifterna, för att väcka talan till UPC, består av ett fast belopp baserat på typen av talan och, för vissa fall, ett rörligt belopp baserat på talans värde. Små företag och mikroföretag har möjlighet att enbart betala 60 procent av de fasta och värdebaserade avgifterna.
 
För intrångstalan tillkommer en fast domstolsavgift på 11 000 euro plus en värdebaserad avgift på upp till 325 000 euro, om värdet av intrångstalan överstiger 500 000 euro. För återkallelsetalan blir domstolsavgiften 20 000 euro, utan värdebaserad avgift.
 
För genstämmotalan om hävnings i ett intrångsförfarande och ett genkäromål om intrång kommer vara föremål för liknande kostnader som en huvudtalan av skulle kosta.
 
Ett överklagande till hovrätten kommer i allmänhet att kosta lika mycket som i underrätt och kommer att delas upp på samma sätt i förhållande till de olika typerna av talan.
 
Jämfört med avgifter som betalas till svenska domstolar, som ligger på cirka 280 euro, måste avgifterna anses vara betydligt högre.
 
Fasta avgifter:
-       Hävningstalan (R. 47): EUR 20 000
-       Genstämmotalan om hävning (R. 26): samma avgift som föremålet för intrång, begränsat till EUR 20 000
-       Intrångstalan (R. 15): EUR 11 000
-       Genstämmotalan om intrång (R. 53): EUR 11 000
-       Fastställelsetalan om förklaring om icke-intrång (R. 68): EUR 11 000
-       Talan om interimistiska åtgärder (R. 206.5): EUR 11 000
-       Fastställelsetalan om att fastställa skadestånd (R. 132): EUR 3 000
 
Värdebaserade avgifter för intrångstalan:

Möjligheterna, och riskerna, att få tillbaka rimliga rättegångskostnader och utgifter för den framgångsrika parten förklaras i artikel 69 UPCA, regel 152 och regel 370.6 i processreglerna för Unified Patent Court.
 
Som ofta är fallet, är det den förlorande parten som i allmänhet måste betala motpartens rättegångskostnader, inklusive ombudskostnader etc. Det har dock satts ett tak på det belopp som den vinnande parten kan kräva i förhållande till värdet av talan. Taket för ersättningsgilla kostnader är 38 000 euro för förfaranden som värderas upp till och med 250 000 euro och upp till 2 000 000 euro för förfaranden med ett värde på mer än 50 000 000 euro.